onsdag 18 augusti 2010

Framme i Valdivia!

Hej!
 
Den 15:e augusti, efter 35 dagar till sjöss, la jag till vid Club de Yates brygga i Valdivia.
Det har inte varit den lättaste segling jag gjort. Jag trodde att jag skulle få ha kvar värmen de två första veckorna, men himlen var täckt av moln varje dag, och regnskurarna stod på kö. Passadvinden kom från sydost, så det var bidevindssegling. Efter två dagar med behaglig vind ökade den, och i tio dagar framåt hade jag en vind som aldrig blåste under 10 sekundmeter, oftast låg det på 12-14, ibland mer. Sen la sig vinden, lite. Jag började bli trött på att leva på snedden och ljudet när Artemisia II slog i vågorna.
Vid 30:e breddgraden ska vindriktningen ändras, och så småningom gjorde den det. Jag kunde släppa lite på skoten och lutningen blev mindre. Men det varade inte så länge... Rent statistiskt, där jag var är den minst sannolika vinden sydost. Vad blåste det? Sydost. Var låg Valdivia? I sydost. Jag fick börja kryssa... Och jag befann mig så pass långt söderut att lågtrycken började stå i kö åt mitt håll.
Under hela seglingen hade jag kontakt på min kortvågsradio med Karsten. Han bor i Panama och hjälper seglare med väderprognoser. När jag hade 120 sjömil kvar fick jag veta att ett djupt lågtryck var på väg, och Karsten sa att det vore bra om jag var i hamn innan söndagen. Jag hade fortfarande motvind, skulle aldrig hinna fram i tid. Satte mig och räknade, och bestämde mig för att försöka gå för motor hela vägen. Det blåste under 10 sekundmeter, det borde gå. Lördag kväll befann jag mig utanför Valdivia, men det går inte att ta sig in i mörkret, så jag låg och drev, väntade på dagsljus medan vinden hela tiden ökade. Det var lite nervpåfrestande, vid för mycket vind går det inte att ta sig in i floden. Solen gick upp, jag startade motorn och tog mig i hamn! Ett dygn senare kom centrum av lågtrycket hit, och det har blåst rejält... Gissa om jag är glad att jag hann in i tid!
Jag har givetvis haft fina dagar också. Valar har hälsat på. Albatrosserna likaså. Och havet har varit vackert, njutningsfullt.
Nu ska jag vara här i drygt en månad innan Magnus, min nästa besättning, kommer. Den här tiden behövs, jag har en del underhållsarbete att göra.
Människorna jag mött här är hjälpsamma och öppna. Jag tror det här blir en bra tid!
 
Kram
Milo