onsdag 7 juli 2010

Tiden på Galapagos

Ja... var ska jag börja? Och hur ska jag beskriva? Vet inte riktigt. Inger, Jaak och jag har haft fantastiska upplevelser här. Och vi har fått se så mycket... Mer än vi kunde drömma om.
Jag har suttit bredvid sköldpaddor som har skal så stora att jag skulle kunna få plats i dem. Ingen vet hur gamla de är, men gissningsvis 110 till 120 år. Det ger lite perspektiv på tillvaron. 
Jag har dykt med sjölejon och sköldpaddor. Sett sjöhästar, rockor, vitspetsade revhajar och den omtalade hammarhajen. Och otroligt vackra fiskar. En gång när vi snorklade på en plats där det fanns en möjlighet att se pingviner kom en av dem simmandes direkt mot mig... Den stannade en halvmeter framför mig, vi kollade in varandra, och sen dök den ner vid mina fötter. Lyckan var fullständig!
Jag har sett blåfotade sulor dansa för varandra, fregattfåglar blåsa upp sin röda hals för att locka till sig en hona, leguaner i alla olika storlekar och fler pingviner på nära håll. Och mycket mer.
Galapagosöarna är unika. De som var här för många år sedan anser nog att mycket har förstörts, att det är för många turister som tär på naturen. Det sista är riktigt, det största hotet mot öarna idag är just turismen. Å andra sidan är nationalparken och de bofasta beroende av de inkomster som turisterna ger. Ett dilemma som inte bara finns på Galapagos, och som man på något sätt måste hitta en lösning på för att kunna behålla de unika platser som finns kvar på vår jord. 
Efter knappt tre veckor reste Inger och Jaak vidare till Peru innan de så småningom vänder hemåt. Jag har stannat kvar ett tag för att vänta in lite bättre väder långt söderut. För nu, efter nästan ett år i värmen, är det snart slut med det. När jag lämnar Galapagos har jag en lång ensamsegling framför mig. Nästa hamn blir Valdivia i Chile, och på grund av vindriktingen dit går det inte att segla raka vägen, det blir att kryssa en del. Jag beräknar att det kommer att ta mellan fem till sex veckor, men det kan ta längre tid. När jag kommit halva vägen är det nog dags att ta fram långkalsonger och fleecetröja...
Jag lämnar Galapagos på torsdag, om allt går som planerat. Seglingen kommer att ta minst 5 till 6 veckor, kanske längre.
Vi hörs när jag åter sätter fötterna på landbacken!
Milo