Lämnar snart Port Santo

Hej!

Ni kanske tror att jag glömt bort denna blogg? Det har jag inte alls! Men jag unnar alla att få vara på en plats som denna i sitt liv. Under alla de veckor jag varit här har jag knappt sett en enda person springa eller verka stressad. Människorna här är trevliga och hjälpsamma. Tiden tappar sin betydelse, dagarna går och man mår helt enkelt bra. Givetvis skulle det vara annorlunda om man bodde här, men det finns ett lugn på ön som är mycket tilltalande. De flesta andra långseglare missar allt detta. De kommer till ön och stannar bara ett par dagar, om ens det. Sen ska de vidare för att hinna med alla ställen de verkar behöva pricka av på en lista. Men vad hinner man uppleva av en ny plats på ett par dagar?

Jag har haft besök av Mia och Jan, gamla vänner från västkusten, i två veckor. När det fanns mer än två händer ombord fick jag hjälp med att demontera vindrodret som inte har velat styra båten. Vi upptäckte en del som inte rörde på sig som den borde. För att få loss fastärgade delar behövdes både saltsyra och Miguel, som hade tillgång till marinans verkstad. Där fanns verktyg som gjorde jobbet! Nu har vindrodret en helt annan rörelse, återstår bara att se om det var problemet!

Nästan alla som lånseglar har antingen en autopilot eller vindroder (eller bägge delar, som jag har) för att styra båten. Båda dessa kostar mycket pengar, och de flesta har problem med dem. Men det finns faktiskt ett annat sätt att ordna båtens självstyrning som nästan inte kostar något alls; gummiband och några linor. Det låter kanske konstigt, men tekniken är utprovad och fungerar på många båtar. Jonas och Ingrid på Bris-båten, som jag skrev om förut, fixar självstyrningen på sin båt med några linor. En dag stack vi ut och seglade med min båt för att prova om det skulle fungera. Måste erkänna, att även om jag läst böcker om detta, och hur bra det fungerar, var jag en aning skeptisk. Men vi fick Artemisia II att styra sig själv i alla vindar utom läns (rakt bakifrån)! Visst är det lite trixande, men jag ska fortsätta experimentera med detta. Enormt bra att ha utprovat, om vindrodret nu inte vill och autopiloten drar för mycket ström.

Mia och Jan hade med sig en ny dator åt mig. Den andra har uppvisat allvarliga brister, den ville helt enkelt inte starta... Den har blivit lagad, men eftersom orsaken var okänd och medicinen inte garanterat botar, så kunde jag inte lita på den. Mycket tid har gått åt till att programmera och lägga in program, men nu verkar jag ha två fungerande datorer!

Min plan var att lämna Porto Santo i måndags. Men två viktiga paket som skulle ha kommit för länge sedan har fortfarande inte dykt upp. De kommer troligtvis imorgon... Sen seglar jag iväg till ön La Palma på Kanarieöarna så fort ett litet eländigt lågtryck flyttar på sig. Men det kan ta upp till en vecka enligt väderprognosen. Seglingen dit tar tre till fem dagar, beroende på vindarna. Där väntar Anna och David som ska segla med mig över Atlanten. 

TILL Jenny Salmson: Tack för ditt fina inlägg! Vi får väl ses när jag kommer hem!

TILL Fred: Ja, jag kan lyssna på musik på datorn. Vad hade du i tankarna?

TILL P-O: Kul att höra av dig! Jag har två Bruce-ankare. De har aldrig svikigt mig... Men jag ska troligen skaffe ett tredje innan patagonien, vilket har jag inte bestämt ännu.

TILL Bosse: Roligt att höra av dig också. Och kul att höra att du längtar ut igen.

 

Milo